Första inlägget
Hej!
Det är bara någon vecka sedan, som jag började fundera på att blogga.
Som alla vet så är de flesta bloggar om mode, skönhet osv. - INGET fel med
det, alls. Jag skulle själv vilja blogga om mode, skönhet smink, kläder, skor, men varför göra en till om det redan finns hundra tusen bloggar om det, bloggar som är riktigt bra. Så det jobbet får dom göra, dom som är riktigt bra på det, får fortsätta med det. Det är väl så det går till, man börjar blogga om saker som man vet något om eller är riktigt bra på.
Jag ska blogga om något som jag vet mycket om. Om jag är bra på det vet jag inte om man kan säga, eftersom det inte riktigt är något som man gör dagligen.
Nu fattar kanske inte alla vad jag snackar om. Men jag snackar faktiskt om att lämna sin familj.
Det låter riktigt grovt, men jaa..det lååter ju inte bara grovt, faktiskt så är det det också.
Med att ''lämna'' sin familj så menar jag inte att sticka ifrån den bara för att man har haft ett gräl med morsan, farsan har sagt att ''jag inte får träffa killen jag har strulat med'' .
Utan det jag menar är: Lever du ett isolerat liv som är mer än 40 procent fullt kontrollerat av dina föräldrar, släktingar eller dina föräldrars/släktingars bekanta, du får inte sitta på en park och mata fåglar tillsammans med en jämnåring som du, du får inte låta ett hårstrå sticka ut ur din gummisnodd som du har virat tajt runt din hästsvans minst hudra gånger. (lr ngt liknande) . Gör någonting åt det. Men gör ingenting åt det, utan att veta Exakt hur allt kommer att gå till. Det kanske blir helt oväntat , och inte alls som du tänkt dej.
Jag vet att jag skriver ganska kortfattat och kanske lite oklart i detta inlägg. Men jag vill göra mina inlägg kortfattade och inte så långa så att du inte orkar läsa dem mer.
Och jag kommer lägga ner minst en timmes jobb på min blogg varje dag, om ungdomar som lever i ett antingen hedersrelaterat liv eller inte, men ändå kontrollerat fast än du är en helt vanlig människa precis som de flesta andra.
Jag vill Också lägga till att jag kommer att skriva hur jag mår idag i min blogg , lite om hur det går till att bryta upp med sin familj och starta ett nytt liv och hur det känns.
Men jag kommer Inte fritt skriva i bloggen om vart du vänder dej och så vidare om du frågar, utan du frågar mej och sen så har vi en kontakt via mejl. ( gäller vid personliga frågor som du inte vill att andra ska se att du ställer)
Läs min blogg, och tipsa andra om den, man vet aldrig, din kompis brevid dej kanske behöver läsa min blogg och få hjälp; utan att du har haft en enda aning om det.
Det är bara någon vecka sedan, som jag började fundera på att blogga.
Som alla vet så är de flesta bloggar om mode, skönhet osv. - INGET fel med
det, alls. Jag skulle själv vilja blogga om mode, skönhet smink, kläder, skor, men varför göra en till om det redan finns hundra tusen bloggar om det, bloggar som är riktigt bra. Så det jobbet får dom göra, dom som är riktigt bra på det, får fortsätta med det. Det är väl så det går till, man börjar blogga om saker som man vet något om eller är riktigt bra på.
Jag ska blogga om något som jag vet mycket om. Om jag är bra på det vet jag inte om man kan säga, eftersom det inte riktigt är något som man gör dagligen.
Nu fattar kanske inte alla vad jag snackar om. Men jag snackar faktiskt om att lämna sin familj.
Det låter riktigt grovt, men jaa..det lååter ju inte bara grovt, faktiskt så är det det också.
Med att ''lämna'' sin familj så menar jag inte att sticka ifrån den bara för att man har haft ett gräl med morsan, farsan har sagt att ''jag inte får träffa killen jag har strulat med'' .
Utan det jag menar är: Lever du ett isolerat liv som är mer än 40 procent fullt kontrollerat av dina föräldrar, släktingar eller dina föräldrars/släktingars bekanta, du får inte sitta på en park och mata fåglar tillsammans med en jämnåring som du, du får inte låta ett hårstrå sticka ut ur din gummisnodd som du har virat tajt runt din hästsvans minst hudra gånger. (lr ngt liknande) . Gör någonting åt det. Men gör ingenting åt det, utan att veta Exakt hur allt kommer att gå till. Det kanske blir helt oväntat , och inte alls som du tänkt dej.
Jag vet att jag skriver ganska kortfattat och kanske lite oklart i detta inlägg. Men jag vill göra mina inlägg kortfattade och inte så långa så att du inte orkar läsa dem mer.
Och jag kommer lägga ner minst en timmes jobb på min blogg varje dag, om ungdomar som lever i ett antingen hedersrelaterat liv eller inte, men ändå kontrollerat fast än du är en helt vanlig människa precis som de flesta andra.
Jag vill Också lägga till att jag kommer att skriva hur jag mår idag i min blogg , lite om hur det går till att bryta upp med sin familj och starta ett nytt liv och hur det känns.
Men jag kommer Inte fritt skriva i bloggen om vart du vänder dej och så vidare om du frågar, utan du frågar mej och sen så har vi en kontakt via mejl. ( gäller vid personliga frågor som du inte vill att andra ska se att du ställer)
Läs min blogg, och tipsa andra om den, man vet aldrig, din kompis brevid dej kanske behöver läsa min blogg och få hjälp; utan att du har haft en enda aning om det.
Kommentarer
Trackback
