eMSess

Tro det eller inte , they only wan't your best..

När min lärare, också min skolsköterska och skolkurator,  gjorde anmälan till socialen, blev jag lika arg varje gång. ( Det hände två-tre gånger)
fyfan, vad arg jag blev.
Men nu så känns det som om de bara ville mitt bästa, även om ja kan minnas min rädsla om att socíalen skulle göra något fel, som att ringa hem eller något sånt.
Första gången kom min skolsköterska till en lektion, ropade på mig och sa att jag skulle följa med henne. På vägen till expeditionen med henne såg jag att hon grät. WTF?!
När vi kom fram så gick vi mot rektorns rum, medans hon höll i handtaget sa hon '' - förlåt mig, förlåt. Men jag kan inte göra NÅGONTING annat, jag kan inte gå  hem och sova och veta att en tjej mår dåligt där ute''
När hon öppnade satt två socialsekreterare där inne. Skolsköterskan hade gjort en anmälan.
.. Den gången sa jag att allt var bra, och att skolsköterskan måste ha missförstått.
En av socialsekreterarna förklarade allt för mig. Att mina föräldrar inte skulle få reda på detta ''möte'' och att om det skulle bli fler anmälan, så är det inte så att dom kommer gripa in då heller.
*pust ut med hjärtat i halsgropen, skakandes gick jag därifrån.

*kan berätta om de andra gångerna ngn annan gång.
Jag förstår iallafall skolpersonalen mera idag än vad jag gjorde då.
Då ansåg jag att de var egoistiska och bara tänkte på sig själva och var rädda för att bli av med sitt jobb, igen bryr sig vilka konsekvenser Jag får.
Men som sagt, det är ju inte så kul att misstänka något som man kanske kan få stopp på..

Kram&goodnightie