eMSess

.. den och alla andra är misstänkta för magsjukans uppståndelse här i huset.. fast kan det vara magsjukan om ingen annan blev smittad ?
hmm ..

Aja, the thing var iag att vi skulle göra ett pepparkakshus, när ja o fs (fostersyrran) väl satte oss, såg det alltför komplicerat ut.. så vi gjorde bara anything. Jag valde så klart involvera dear Th ^^
Och eftersom själva degen inte ens var god så ska jag inte äta min th kakie .. jag hängde ist upp den xD, ..
I know.. men jag tar ner den snart... maybe .. 8)

Iaf så är det bara fem dagar kvar tills jag ska träffa mamma nu, det enda jag kan se framför mig är att jag kramar henne och andas in hennes doft. . jepp.. thats all ,
Så jag är alltså ledig på fredag, sen äre bara några veckor kvar, sen är det juletime, sen är det nyår .... aa. .under tiden är det ju JULLOV(!) .. så skönt herreguud !!
Jag börjar bli klar med min jäädra hk uppgift nu, jag skulle bli det idag, men jag tar imorgon på mig också .
Vilket innebär att jag kommer få sliita rumpan av mig för att bli klar med arbetet om USA :) Braa, verkligen braa

Aaa men nu äre snart tjingelång da.. ska bara ta in alla tusen låtarna i mobilen nu när jag väl håller pååå.. sen ska jag ta en sista titt på mitt arbete i hk'n .. känner jag mig för trött .. ja då låter jag bli :D
Gonatt
( jag har hört att mörkmörkmörk choklad ska hjälpa en att sova )

♥

Jag kunde ju inte låta bli att klicka på gammlagodingar under tiden jag watchade den nya th-videon, på alla intervijuer osm det var hundra år sen jag kollade på, ååh, minnen och grejs som kom fram...
Sedan klickade ja på låtar som jag inte lyssnat på i hundra år också (sex månader) ..eftersom det var hundra år sen jag lyssnade på min ipod, för att jag vet att det bara kommer väcka dåliga minnen ,  Jag gick ju runt med den 24/7 när jag bodde hemma..
Jag lyssnade iaf på Beichte, stich ins gluck och ich bin nich' ich...det var exakt dom tre låtarna som var mina ''besattness låtar'' dagar innan jag åkte... guud vad jag var besatt... varje liten grej som jag blev ledsen över, så visste jag att det inte gjorde något bara jag kunde låsa in mig i toan och lyssna på th i mörkret där. Även om det inte var så stora saker, så gjorde jag dem till större ibland, bara för att det var så skönt att gråta ut i sin handduk samtidigt som jag lyssnade på tokio hotel i högsta volym. Och jag grät ännu mer när jag hörde th, och bills röst, jag grät för att jag var så deprimerad den tiden, då jag visste att bill aldrig skulle gifta sig med mig...men nu är det okej. Även om jag skulle vilja det mer än någonting annat (nästan) ...
Så det är liite svårt att lyssna på de låtarna, men jag gör det ändå , för att jag måste ju göra det nån gång, så då kan jag lika gärna börja nu.

Puss&kram ! - och god natt ! ♥

                                            

MTV European Music Awards 2008

Tokio Hotel är nominerade under kategorierna Headliner och Best act ever !
Alla Th fans, RÖSTA!
Nu är det bara 21 dagar kvar.. Klart dom kommer få priis! ;)
 
Men nu ska ja soova, gonattgonatt <3

http://ema.mtv.se/vote/#_273835727


                                                             

Äntligen hinner jag sätta mig och skriva en stund, nu ska jag skriva om det jag egentligen skulle skrivit igår morse...

Jag bestämde mig för att ge TH en egen kategori, med tanke på att dom funnits med mig under hela ,min journey och överallt.
I mina öron, i mitt skåp, i mitt huvud, på mina mappar&pärmar, i mina fickor(awkward), i mina tankar, i min ipod, i mitt hjärta..aa practically över allt förutom i mitt eget hem, o i mitt rum. För där tog det stop, ja kunde inte gå längre än att ha bilder på TH under madrassen och låtar i ipoden, (och så fanns ju datorn jag hela tiden kollade på alla Vid's på, jag gick tillochmed upp fem på morgonen,eller fyra om jag visste att pappa skulle vara vaken vid fem, och kollade på videoklipp med TH)
Om det inte hade tagit stop i mitt eget hem då skulle mitt rum vara proppat med bilder låttexter mm på väggarna (bl.a), men pga den feta väggen som blockerade min frihet för mig och gjorde saker som jag så HEMSKT gärna ville göra totalt omöjliga för mig så var det också omöjligt. Mot pappas och mammas vilja kunde jag inte bara fritt glo in i datorn/tv:n där jag ser TH utan att de antingen komenterar det eller förbjuder mig det helt. Det var absolut en av de sakerna som gjorde mig mest arg på slutet av tiden med min familj. TH fanns omkring mej vart jag än var, vart jag jag än skulle, även om inte alla objekten(sakerna man såg som tex bilder) så fanns de i min hjärna. Jag var så galen, just den tiden då TH skulle komma till hovet till stockholm. Jag väntade med att fråga mamma om jag fick gå ända tills sista dagen innan  biljetterna släpptes.
Klockan var runt tio på kvällen, jag tänkte att ''någonstans så måste ju mamma fattat hur mycket det betyder för mig'' . Mamma var kvar i köket tillsammans med mig, nu hade jag det perfekta tillfället att säga det. ( Jag tog ut den lilla sopkvasten ur skåpet under diskhonret så att jag skulle vara lite snäll mitt i också, o började sopa köksgolvet medans ja började prata)
Ungefär såhär lät det: ''Mamma.......det är en sak jag hemskt gärna vill, mer än något annat, och du bara måste säga ja, jag gör allt för dig , varje dag om du säger ja, ja ska ta över allt du gör ( vilket i stort sätt var sätta på tvätten, laga mat, och passa min lillebror, allt annat var redan gjort av mig och storasyrran)..du kommer itne behöva göra ngnting, o ja kommer aldrig göra dej arg ALDRIG''(gråten i halsen, sopar ena hörnet)
Mamma: ''Men skynda dej då och säga nu då! ''
- ''Imorgon släpps biljetterna till Tokio hotel och det blir sista dagen jag lovar, sen kommer dom inte finnas längre så du måste säga ja,idag.''
-Tokio Hotel, vilka är det?( ja vet att hon vet vilka det är, men ja säger inte emot, ja måste ju få åka :O )
- Det är ett band från tyskland.....
-nej..
Jag börjar gråta (osynligt gråt) för att jag hade dragit ut på å fråga henne på sååå länge, just för att jag var rädd för svaret som jag visste redan från dag ett att jag skulle få.
Det var inte det enda tjatet, hon såg sedan att jag grät och kallade mig för psykiskt sjuk, ''men gå bort nu, du är fan sjuk, gå säg det till din pappa så får du höra vad han har o säga. ( vilket betyder säg det till honom så du får straffet du förtjänar för en sådan vilja som att gå på en konsär med ett killband ensam till stockholm) (och straff betyder.............
när pappa hör att jag och mamma bråkar (pratar högt) vill han gärna blanda i sig, ''vad äre hon vill?''
-''Hon står här o tjatar om å få åka o se på ett killband ensam i stockholm, jag sger något till mamma som pappa uppfattar som kränkande för mamma, en stor hand flyger mot mig och jag känner hur färgen i ansiktet stiger, så jäävla pinsamt, stå här och bli slagen för en sådan sak.
Jag skiter i slaget, fan vad ful säger jag till mamma. för att det var sån hon var de senaste fem  månaderna , sådan var hon inte förut, förut så skyddade hon oss ifrån pappa och skvallrade aldrig om det vi sa/gjorde, o just då var det tvärtom.
Pappa tar snabbt tag i min vänster arm så hårt att det känns som någon gör ''tusen nålar och klämmer i dej samtidigt) sen sparkar han på mitt högra smalben med sin vänstra fot, jag ramlar och stödjer mig på köksbänken. Jag kollar bara rakt ner och låtsas som att ''fan var det allt eller, det där gjorde inte alls ont'' bara för att göra honom sur och arg, han vrider nästan sönder mitt öra och undrar hur jag ens kan komma på tanken o en fundera över en sån sak.
Besviken, arg, ledsen, sur, skadad och deprimerad går jag upp till toan. Släcker ljuset ,låser,flyttar mattan till hörnet, sätter mig, biter i min vita handuk och gråter.
Det som gör mest ont är att alla andra  får men inte jag, och det andra är att det känns så jävla försent, imorgon när jag har vaknat är det försent liksom. Som vanligt vill jag bara försvinna från jorden lämna allt, men jag vägrar tappa hoppet, o jag vet att jag nån gång kommer få träffa dom o verkligen verkligen träffa dom, så då kan jag ju inte bara dö heller. Jag måste ju leva kvar tills jag träffat dom fan.
Fan vad orättvist, det är så orättvist...